Vanliga frågor om elnätsavgiften
Här har vi samlat svar på vanliga frågor om elnätsavgiften. Läs mer om hur avgiften är uppbyggd, vad du betalar för och hur elnätet fungerar.
Frågor och svar
Kraftringen fortsätter att rusta för framtiden. Ett smart och effektivt elnät är en förutsättning för energiomställningen i Sverige. Elnätsavgiften går till att distribuera el samt att underhålla, driftssäkra och bygga ut elnätet.
Läs mer om vad du får för din elnätsavgift?
Idag har Kraftringen en leveranssäkerhet på 99,98 %, och vi fortsätter göra nödvändiga investeringar för att kunna ge våra kunder stabila elleveranser i framtiden.
Samtidigt är framtidens krav på elnäten helt andra än tidigare krav. Näten skall bli smartare så att kunder själva skall kunna göra egna energieffektiva val hemma. Näten behöver vara mer flexibla så att de som har egna produktionsanläggningar som t ex solceller skall kunna använda näten för detta. Dessutom ökar kraven på leveranssäkerhet i takt med den ökande digitaliseringen.
Du kan alltid kontakta oss elnätsföretag och fråga om det finns någonting du själv kan göra. Kanske går det att byta storleken på din huvudsäkring och på det sättet få en annan tariff som bättre matchar hur din elanvändning ser ut.
Energimarknadsinspektionen, EI, kontrollerar så att elnätsföretagens avgiftsnivåer är skäliga. Därför sätter EI ett tak för hur stora intäkter elnätsföretagen högst får ha under en fyraårsperiod.
Inför varje fyraårsperiod så skickar Elnätsbolaget in både tekniska och ekonomiska uppgifter som berör redovisningsområdet (elnätsområdet). När fyraårsperioden är över stäms utfallet av med myndigheten. Det är dessa uppgifter som ligger till grund för den intäktsram som EI beslutar om och som sätter taket för elnätsavgiften som elnätsbolaget får ta ut av sina kunder.
Intäkten skall vara skälig med hänsyn till kostnaderna för drift och underhåll samt förnyelse och utbyggnad av elnätet. Modellen som beräknar avgiften är komplicerad men generellt kan man säga att ett elnät på landsbygden är dyrare per kund eftersom det är färre kunder per kilometer ledning och station. I stadsmiljö är det billigare per kund räknat, samtidigt som det är dyrare att bygga ett elnät i stadsmiljö per kilometer.
Ett elnät är också dyrare i el-område SE4 mot ett elnät i el-område SE1 eftersom elnätsförlustkostnaderna är högre i SE4. Även kostnaderna som lokalnätet behöver betala mot överliggande nät (regionnätet) är dyrare i SE4 mot SE1. Kostnadsskillnaderna beror på att mycket av elen produceras i norr men konsumeras i mellersta och södra Sverige. Antal elavbrott, antal kunder som påverkas och längden på elavbrotten påverkar också storleken på intäktsramen som myndigheten beslutar.
Nej. Energimarknadsinspektionen, EI, är en expert- och tillsynsmyndighet med uppdrag att arbeta för välfungerande energimarknader. EI meddelade den 3 april att de nu fattat beslut om elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2024-2027.
Elnätsföretagens intäkter regleras av ett intäktstak som sätts av EI. EI anger hur mycket elnätsföretagen får ta ut hos sina kunder i total avgift under en fyraårsperiod.
EI har flaggat för att många elnätskunder kan komma att få högre elnätsavgifter, men att det kan variera stort, beroende på var i landet man bor, om man bor i stad eller i glesbygd, om det finns förnyelse- eller underhållsbehov med mera.
Ett elnätsbolag måste ha samma prissättning inom ett och samma redovisningsområde. Det betyder att det måste vara samma elnätsavgift i våra landsbygdsnät som i våra stadsnät. Dessutom är det så att tarifferna måste sättas så att de speglar kostnaderna som kundens uttag i Energi och Effekt belastar elnätet med kostnadsmässigt.
Att EI nu varnar för att villaägare kan få betydligt dyrare el handlar inte om någon plötslig förändring, utan om att elnätsbranschen nu går in i en ny tillsynsperiod. Prisförändringar brukar ske årligen och är kopplade till vad det är för investeringar som behövs för att möta den snabbt ökande elektrifieringen. Sedan finns det en rad faktorer som gör att kostnaderna för elnätsföretagen ökar, vilket i sin tur leder till att elnätspriserna för konsumenterna ökar också.
Det är flera saker som påverkar elnätspriset, som t ex drift och underhåll och utveckling av näten.
Med den ökade elektrifieringen blir belastningen på nätet större. Näten behöver då byggas ut, underhåll behöver löpande göras och komponenter bytas ut eller uppgraderas så att överföringen av el skall kunna fungera bra.
Kraven på säkerhet ökar också, både fysisk säkerhet vid våra anläggningar med ökade skydd och säkerhetsanordningar och IT-säkerhet och integritet. Detta påverkar kostnaderna.
Förändringar i samhället och i omvärlden har också gjort att det blivit svårare att få tag på material och/eller att leveranstiderna blivit längre. Det gör det dyrare.
En annan viktig sak är vädersäkring av våra nät. Det innebär röjning runt ledningsgator, nedgrävning av ledningar där detta är möjligt med mera. I takt med klimatförändringarna väntas vädret bli mer extremt, med flera stormar, översvämningar, oväder som följd. Därför behöver fler åtgärder göras för att vädersäkra våra nät, vilket i sin tur påverkar kostnaderna.
Totalt sett, för Kraftringens alla nätområden, är ambitionen att investera 3,5 miljarder kronor i nätutbyggnad fram till 2030.
Om landets elnätsföretag skall kunna klara av att möta samhällets elbehov när fler och fler områden elektrifieras och samhället ställs om till fossilfri energi, krävs mycket stora investeringar i elnäten. Elnäten behöver förstärkas och byggas ut.
Överföringsavgiften är den rörliga delen av elnätsavgiften som beror på hur mycket energi du använder. Avgiften täcker de nätförluster som uppstår i samband med att elen transporteras till ditt hem. Överföringsavgiften, precis som den fasta elnätsavgiften, är samma oavsett vilken elleverantör du är kund hos.
Energiskatten går till staten och det är Sveriges riksdag som beslutar om skatten och vilken nivå den ska vara på. Sedan 2018 är energiskatten en del av elnätsfakturan och betalas in till staten genom elnätsbolaget. Du kan läsa mer om energiskatten på Skatteverkets webbplats.
Med solceller på taket får du en nätersättning för varje kWh som du inte använder själv utan istället matar ut på elnätet. I de allra flesta fall tillkommer inga extra avgifter för produktionen om du är villakund. Om du har fristående solceller eller vindkraftverk hittar du de aktuella elnätsavgifterna här.