Så arbetar Kraftringen med solparker

Sveriges elanvändning förväntas fördubblas till 2045 och redan idag behövs mer elproduktion i södra Sverige. Olika energislag står inte emot varandra, utan kompletterar varandra och bidrar på olika sätt till ett robust energisystem.

Solceller bidrar till energisystemet, primärt under sommarhalvåret, och tillsammans med batteriteknik kan solelen även användas under dygnets mörka timmar. El från solceller kompletterar elproduktion från kraftvärmeverk och vindkraftverk som producerar mindre el under sommarhalvåret.

Solcellsanläggningar kan installeras både på byggnaders tak och på marken. Markbaserade solcellsanläggningar kallas solparker och de är billigare att anlägga än anläggningar på tak. Men det krävs ofta mer arbete för att hitta lämpliga ytor för solparker, och som samtidigt har bra förutsättningar för att anslutas till elnätet.

Vid etablering av solparker är det viktigt att marken används på ett smart sätt. Att kombinera betesmark för får med en solcellspark går alldeles utmärkt. Solparker kan också bidra till en ökad biologisk mångfald genom att man skapar födo- och boplatser för smådjur och insekter. Genom att underlätta för viktiga pollinatörer såsom vilda bin, fjärilar och blomflugor, gynnas skördarna på omkringliggande marker.

Nedan kan du läsa mer om våra projekt.

Anläggningen i Forsby söder om Klippan är Kraftringens första solpark och troligen Sveriges bääästa. Det säger vi skämtsamt för att familjen Hults får betar inom solparken under sommarhalvåret. Men också för att parken förärades med Solenergipriset 2023!

Strax söder om Klippan i nordvästra Skåne står vår första solpark. 4500 solpaneler breder ut sig över en yta på 3 hektar. Behovet av el är mycket stort i Skåne och solparken i Forsby förser elnätet årligen med tre miljoner kilowattimmar förnybar och välbehövlig solel, lokalproducerad och möjligt att köpa genom elavtalet El från trakten.

Smart markanvändning

Marken som solparken etablerats på har under lång tid använts för att producera gräs till djurfoder. Markägarna Emelie och Per Hult planerade ursprungligen att inhägna marken och att använda den som beteshage. I dag samsas solparken och fåren på samma mark, där den används både för energiproduktion och bete. Blommande ängsväxter har såtts in och tillsammans med sandblottor och död ved blir detta att bli ett välkomnande hem för vilda bin, fjärilar och blomflugor.

Emelie och Per driver den ekologiska gården Forsby ängar och de har ett stort intresse för hållbarhetsfrågor. Ängsfröblandningen är framtagen tillsammans med Per och anpassad efter de lokala förutsättningarna. Även insåddstekniken är en annan än den som normalt används vid solparksbyggen, för att öka sannolikheten för en bra etablering av växterna. Emelie och Per säkerställer också ett roterande bete inom solparken så att blommorna ska hinna fröa av sig på ett bra sätt.

I Assartorp, på delar av en tidigare golfbana, finns möjlighet att etablera en solpark som kan bidra med förnybar el och samtidigt stärka den biologiska mångfalden i området.

Golfbanan i Assartorp hade ursprungligen 18 hål. Sedan några år tillbaka har sex av hålen tagits ur bruk och golfklubben Naturligtvis Golf & Country Club driver i dag en 12-hålsbana. De avvecklade ytorna har identifierats som lämpliga för en solpark och miljötillstånd har beviljats för att uppföra en anläggning på cirka 18 hektar.

Inom området finns också värdefulla naturmiljöer, såsom trädpartier och dammar, som kan bevaras och utvecklas. Genom att kombinera solparken med exempelvis bete och åtgärder för att gynna pollinatörer och groddjur finns möjligheter att stärka den biologiska mångfalden.

Kraftringen har i dialog med markägare och andra aktörer arbetat med att utveckla projektet till dess nuvarande läge. Förutsättningarna för en framtida etablering har utretts, bland annat när det gäller anslutning till elnätet. Nästa steg handlar om att identifiera förutsättningar för ett fortsatt genomförande.

I Värpinge, väster om Lund, undersöks möjligheten att etablera en mindre solpark med särskilt fokus på agrivoltaik – där elproduktion kombineras med fortsatt jordbruksverksamhet.

Den aktuella ytan är cirka 2 hektar och utgörs av åkermark som i dag är svår att bruka rationellt, bland annat på grund av sin storlek och form. Här finns potential att pröva nya sätt att använda marken, där solelproduktion kan kombineras med odling.

Projektet har som inriktning att i första hand utvecklas som en agrivoltaisk anläggning, där solpanelerna placeras med större avstånd och högre konstruktion än i en traditionell solpark. Det skapar utrymme för jordbruksmaskiner och möjliggör fortsatt brukande av marken mellan panelraderna.

En anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken har lämnats in till länsstyrelsen, vilket är ett första steg i processen att pröva förutsättningarna för en etablering.